Tidiga morgontankar
Ytterligare en sömnlös natt och jag börjar bli påverkad av det. Två koppar starkt kaffe senare börjar jag bli människa men jag vet att den effekten inte varar särskilt länge.
Jag är inte i balans just nu och jag kan verkligen inte sova. I natt har jag sovit mellan 23.30-01.30 och så har det sett det ut ungefär varenda natt de senaste två veckorna. Som mest tror jag att jag har lyckats få fem timmars sömn.
Idag ska jag på en första kinesiologibehandling och är ganska nervös. Eftersom jag lider av ett ytterst svårartat kontrollbehov och prestationsångest så väcker alla aktiviter som jag inte kan ha kontroll över mer eller mindre ångest. Detta gäller då till exempel kinesiologin och inte minst yogan, där jag blir arg på mig själv varje gång min instruktör rättar till någonting (vilket egentligen inte sker så ofta). Jag vet ju att hon gör det för att jag ska lära mig rätt från början och jag vill ju att hon ska göra det, ändå har jag så svårt för det.
Jag inbillar mig också att alla andra tittar på mig och försöker därför alltid att ställa mig längst bak. Jag förstår ju rent intellektuellt att det är ren idioti, jag tittar ju inte på de andra så varför skulle de titta på mig? Alla har ju fullt upp med sig själva. Men min inte-så-goda-vän "Djävulen på axeln" sticker fram sitt fula ansikte då och då och då känner jag mig plågsamt synlig och iakttagen.
Allt det här förtar givetvis en del av yogans lugnande effekt så det är något jag verkligen måste arbeta med för att komma över.