Frustration
Yogan har alltid varit min tillflykt, mitt andningshål, min trygga oas. Under yogastunderna har jag kunnat finna den frid jag saknat i tillvaron i övrigt. Nu är min trygghet och min chans till återhämtning hotad.
Tilliten har rubbats. Något av det viktigaste jag har, det enda riktigt positivt och uppbyggande i mitt liv, är förgiftat. Ångesten och mörkret har tagit över även där och jag låter det hända. Rädslan är starkare än viljan, ångesten starkare än envisheten. Jag behöver yogan men yogan skapar ångest som i sin tur skapar en rädsla som bara får mig att vilja dra mig undan och undvika det som är jobbigt. Avsaknaden av yogan får mig å andra sidan också att må sämre så varför kan jag inte bara ta mig samman? Hur ska jag komma över tröskeln av rädsla, hur ska jag ta mig ur den onda cirkeln?
Var ska jag finna den styrka jag behöver? Var ska jag hämta kraften? Jag är frustrerad, arg och rädd, jag måste få andas, få en chans att bara vara och återhämta mig. Kan jag inte bara få ha någonting i fred!?
