Somewhere over the rainbow
Det här har varit en dag som fått mig att verkligen fundera över livet och dess irrgångar, hur tillvaron kan förändras på bara några få sekunder. Jag tänker på hur skört livet egentligen är, och ibland är det så fruktansvärt hårt och orättvist. I stunder som denna försöker jag ta mig tid att se och uppskatta det lilla i det stora och just idag har en omsorgsfullt tecknad regnbåge - tillägnad mig - lyst upp min sorgsna, gråregniga fredag. Visst är det ett riktigt mästerverk!?
Med en vacker låt på samma tema önskar jag er alla en riktigt skön helg!
2008-10-31 @ 22:52:20
Permalink Livet & jag Kommentarer (2)
Bit för bit
sammanfogar jag
det som varit
det som ska bli
min själ
Hål gapar tomma
efter ännu saknade bitar
Andra fogas in i mönstret
Återfunna
Återvunna
Ramen saknar stadga
och bilden är ännu inte hel
men bit för bit
ska jag bli jag
Igen
Permalink Livet & jag Kommentarer (2)
Bit för bit
Bit för bit
sammanfogar jag
det som varit
det som ska bli
min själ
Hål gapar tomma
efter ännu saknade bitar
Andra fogas in i mönstret
Återfunna
Återvunna
Ramen saknar stadga
och bilden är ännu inte hel
men bit för bit
ska jag bli jag
Igen
2008-10-25 @ 18:48:54
Permalink Mina ord Kommentarer (5)
Drömmer vingar,
önskar lycka.
Strävar frihet,
längtar liv.
Permalink Mina ord Kommentarer (5)
Önskeverklighet
Drömmer vingar,
önskar lycka.
Strävar frihet,
längtar liv.
2008-10-25 @ 18:47:31
Permalink Mina ord Kommentarer (1)
Permalink Mina ord Kommentarer (1)
Vagga min själ
Vagga min själ, stilla, stilla
skänk ro åt min trötta kropp
hjälp trygghetslängtande sinne stillna
Låt vackra drömmar
få fäste i natten
under evighetskorta timmar
av vila
skänk ro åt min trötta kropp
hjälp trygghetslängtande sinne stillna
Låt vackra drömmar
få fäste i natten
under evighetskorta timmar
av vila
2008-10-23 @ 01:18:25
Permalink Mina ord Kommentarer (2)
Permalink Mina ord Kommentarer (2)
Kärleksförklaring
Förskolevärlden är ibland rena döden för ens självförtroende när barnen testar gränser för allt vad de är värda. Men det kan också ge totalt underbara självförtroendekickar. Som idag.
Treåriga N vid lunchen, helt apropå ingenting;
"Jenny, jag älskar dej."
Kan man annat än smälta?
Treåriga N vid lunchen, helt apropå ingenting;
"Jenny, jag älskar dej."
Kan man annat än smälta?
2008-10-14 @ 13:00:51
Permalink Jobbet Kommentarer (6)
Permalink Jobbet Kommentarer (6)
Lycka är...
...en hel hög med nya, olästa pocketböcker bredvid sängen!
2008-10-13 @ 18:19:05
Permalink Böcker Kommentarer (0)
Permalink Böcker Kommentarer (0)
Dagens sötaste
Scen:
Snart lunchdags på förskolan. Alla barnen är på väg in från gården och två 5-åringar dröjer sig kvar i hallen. Den ene tjurar och vill inte riktigt gå in varpå den andre säger:
"Seså, det är inget att gnälla om, klä av dig nu istället!"
Vi i personalen som var där fick oss ett gott skratt. Undrar just var han har plockat upp det uttrycket... *s*
Snart lunchdags på förskolan. Alla barnen är på väg in från gården och två 5-åringar dröjer sig kvar i hallen. Den ene tjurar och vill inte riktigt gå in varpå den andre säger:
"Seså, det är inget att gnälla om, klä av dig nu istället!"
Vi i personalen som var där fick oss ett gott skratt. Undrar just var han har plockat upp det uttrycket... *s*
2008-10-13 @ 13:00:27
Permalink Jobbet Kommentarer (0)
Permalink Jobbet Kommentarer (0)
Tre lektioner i katt-vett. Eller inte.
Så här kan det gå till hemma hos oss... Nån mer som känner igen sig?
2008-10-10 @ 17:08:04
Permalink Kul Kommentarer (1)
Permalink Kul Kommentarer (1)
Fredagsfundering
Scen:
En grupp med barn experimenterar med vatten. De får färgade isbitar att lägga i skålar med vatten.
Som ni säkert räknat ut smälte isbitarna ganska så snabbt. En som dock inte riktigt hängde med i svängarna var L, 3 år. Han spanade länge och väl efter isbiten och sen började han prata för sig själv:
"Men, vart tog den vägen? Vart tog den vägen?" (letar med handen i vattenskålen).
Till slut frågade han "fröken":
"X, vart tog isen vägen, var det nån som tog den?"
Hans intensivt rynkade panna finns även fångad på bild! :-)
En grupp med barn experimenterar med vatten. De får färgade isbitar att lägga i skålar med vatten.
Som ni säkert räknat ut smälte isbitarna ganska så snabbt. En som dock inte riktigt hängde med i svängarna var L, 3 år. Han spanade länge och väl efter isbiten och sen började han prata för sig själv:
"Men, vart tog den vägen? Vart tog den vägen?" (letar med handen i vattenskålen).
Till slut frågade han "fröken":
"X, vart tog isen vägen, var det nån som tog den?"
Hans intensivt rynkade panna finns även fångad på bild! :-)