Kärleksförklaring
Förskolevärlden är ibland rena döden för ens självförtroende när barnen testar gränser för allt vad de är värda. Men det kan också ge totalt underbara självförtroendekickar. Som idag.
Treåriga N vid lunchen, helt apropå ingenting;
"Jenny, jag älskar dej."
Kan man annat än smälta?
Treåriga N vid lunchen, helt apropå ingenting;
"Jenny, jag älskar dej."
Kan man annat än smälta?
2008-10-14 @ 13:00:51
Permalink Jobbet Kommentarer (6)
Permalink Jobbet Kommentarer (6)
Dagens sötaste
Scen:
Snart lunchdags på förskolan. Alla barnen är på väg in från gården och två 5-åringar dröjer sig kvar i hallen. Den ene tjurar och vill inte riktigt gå in varpå den andre säger:
"Seså, det är inget att gnälla om, klä av dig nu istället!"
Vi i personalen som var där fick oss ett gott skratt. Undrar just var han har plockat upp det uttrycket... *s*
Snart lunchdags på förskolan. Alla barnen är på väg in från gården och två 5-åringar dröjer sig kvar i hallen. Den ene tjurar och vill inte riktigt gå in varpå den andre säger:
"Seså, det är inget att gnälla om, klä av dig nu istället!"
Vi i personalen som var där fick oss ett gott skratt. Undrar just var han har plockat upp det uttrycket... *s*
2008-10-13 @ 13:00:27
Permalink Jobbet Kommentarer (0)
Permalink Jobbet Kommentarer (0)
Fredagsfundering
Scen:
En grupp med barn experimenterar med vatten. De får färgade isbitar att lägga i skålar med vatten.
Som ni säkert räknat ut smälte isbitarna ganska så snabbt. En som dock inte riktigt hängde med i svängarna var L, 3 år. Han spanade länge och väl efter isbiten och sen började han prata för sig själv:
"Men, vart tog den vägen? Vart tog den vägen?" (letar med handen i vattenskålen).
Till slut frågade han "fröken":
"X, vart tog isen vägen, var det nån som tog den?"
Hans intensivt rynkade panna finns även fångad på bild! :-)
En grupp med barn experimenterar med vatten. De får färgade isbitar att lägga i skålar med vatten.
Som ni säkert räknat ut smälte isbitarna ganska så snabbt. En som dock inte riktigt hängde med i svängarna var L, 3 år. Han spanade länge och väl efter isbiten och sen började han prata för sig själv:
"Men, vart tog den vägen? Vart tog den vägen?" (letar med handen i vattenskålen).
Till slut frågade han "fröken":
"X, vart tog isen vägen, var det nån som tog den?"
Hans intensivt rynkade panna finns även fångad på bild! :-)
2008-10-10 @ 14:25:13
Permalink Jobbet Kommentarer (0)
Permalink Jobbet Kommentarer (0)
Helt logiskt
Där jag jobbar nu finns det en liten kille som är en riktig filosof. Han sitter gärna för sig själv ibland och tänker och kommer på de mest fantastiska idéer och förklaringar till saker och ting. Idag handlade det dock om en något mer konkret företeelse. Det har varit en varm dag och vi har varit ute hela förmiddagen. När vi kommit in för att äta lunch stod bakdörren in till stora rummet öppen. Han gick med bestämda steg direkt och stängde den och jag frågade om han frös, eftersom han var ganska tunnklädd. Svaret blev - en aning oväntat men helt logiskt - "Nej, jag är för varm så jag stänger ut solen!" Inte mycket att invända mot den förklaringen...