Spam-a-lot - not!
Jag lider av ytterligare ett i-landsproblem (fast egentligen är det snarare globalt), utöver min mentala jukebox )som är en helt annan historia). Jag slipper inte undan reklamen i min brevlåda!
Jag blir snart tokig på dessa drivor av papper, massor av träd, som släpps in genom mitt brevinkast, varje dag, av ignoranta eller icke läskunniga utdelare. Detta trots att jag har tre (3!) lappar på dörren där jag på olika sätt vänligt men bestämt undanber mig all form av reklam.
Dessutom har jag efter år av irritation över detta fenomen tejpat upp ytterligare en lapp på anslagstavlan i entrén. Där ber jag med stora röda tuschbokstäver- inte riktigt lika vänligt men dock civiliserat - reklamutdelarna att läsa lapparna på dörrarna och respektera att alla inte vill ha reklam!
Jag börjar känna mig som en riktig tjatmoster vid det här laget men jag tänker ändå inte ge mig, jag vill inte behöva fortsätta förflytta pappershögar från dörrmattan till pappersinsamlingen!
Jag har bott i min nuvarande lägenhet i över fem år och tackat nej till reklam lika länge. Ändå ligger det en hög innanför dörren varje dag. Ska det vara så svårt??
Jag började lite försynt med den söta remsan som man får gratis på IKEA ("Ingen reklam men gärna IKEA-katalogen tack!") - icke. Jag provade att sätta en stor röd pil som pekade på ovan nämnda remsa - nix. Till sist satte jag upp ytterligare en lapp: INGEN REKLAM, TACK! Kan det bli tydligare? Tydligen eftersom jag fortfarande får reklam... Men hur?
Tänk om det vore lika enkelt som på nätet. Då skulle jag genast installera ett SPAM-filter i brevinkastet och reklambladen fara tillbaka ut till den intet ont anande reklamutdelaren, det vore ju nåt! :)
Jag börjar tro att dessa osynliga reklamutdelare jävlas med mig och slänger in reklamen just för att jag har en skylt på dörren. Funderar på att plocka bort den och se vad som händer, vad tror ni?
Eller så kanske jag ska använda någon av följande skyltar? :)
(hämtat här: http://www.rebas.se/humor/ingenreklam.shtml)
Permalink Livet & jag Kommentarer (2)
Glad Påsk (eller Trevlig helg, för den som föredrar det!)
Jag önskar min lilla men värdefulla läsarkrets en riktigt skön och vilsam påskhelg!
Jag ska iväg på en lång-weekend och hälsa på nära och kära, få se hur bror min har det i sitt nya hem samt träffa en kär vän som jag inte sett på flera år. Det ska faktiskt bli riktigt mysigt!
Permalink Livet & jag Kommentarer (2)
Tidiga morgontankar
Ytterligare en sömnlös natt och jag börjar bli påverkad av det. Två koppar starkt kaffe senare börjar jag bli människa men jag vet att den effekten inte varar särskilt länge.
Jag är inte i balans just nu och jag kan verkligen inte sova. I natt har jag sovit mellan 23.30-01.30 och så har det sett det ut ungefär varenda natt de senaste två veckorna. Som mest tror jag att jag har lyckats få fem timmars sömn.
Idag ska jag på en första kinesiologibehandling och är ganska nervös. Eftersom jag lider av ett ytterst svårartat kontrollbehov och prestationsångest så väcker alla aktiviter som jag inte kan ha kontroll över mer eller mindre ångest. Detta gäller då till exempel kinesiologin och inte minst yogan, där jag blir arg på mig själv varje gång min instruktör rättar till någonting (vilket egentligen inte sker så ofta). Jag vet ju att hon gör det för att jag ska lära mig rätt från början och jag vill ju att hon ska göra det, ändå har jag så svårt för det.
Jag inbillar mig också att alla andra tittar på mig och försöker därför alltid att ställa mig längst bak. Jag förstår ju rent intellektuellt att det är ren idioti, jag tittar ju inte på de andra så varför skulle de titta på mig? Alla har ju fullt upp med sig själva. Men min inte-så-goda-vän "Djävulen på axeln" sticker fram sitt fula ansikte då och då och då känner jag mig plågsamt synlig och iakttagen.
Allt det här förtar givetvis en del av yogans lugnande effekt så det är något jag verkligen måste arbeta med för att komma över.
Permalink Livet & jag Kommentarer (0)
Nymålat!
Före
Efter
Före 
Efter
Efter
Efter
Efter
Permalink Livet & jag Kommentarer (3)
Färdig!
Gårdagens favorit i Melodifestivalen:
Permalink Livet & jag Kommentarer (0)
Let's Dance!
Jag saknar även Richard & Cissi sen de åkte ut, de hade verkligen kunnat gå långt. Fast de är i alla fall de hittills första och enda som fått stående ovationer av juryn!
Men men, nu är det ögongodis som tävlar mot dansskicklighet, charm har de båda två så det räcker till och blir över! Gissa själva vilka som är mina favoriter. ;)
Fantastiskt!
Permalink Livet & jag Kommentarer (3)
Yoga och målning
Jag är också väldigt nyfiken på kinesiologi (min yogainstruktör är även kinesiolog) och funderar på att testa en behandling.
Annars så pågår projekt utrensning och ommålning här hemma. Jag har införskaffat ett gäng vita IKEA-boxar för att få undan alla pocketböcker och minska antalet synintryck. Jag är annars en bokälskare som gärna vill ha alla böcker framme men min hjärna blir alldeles för stressad. Så nu börjar det bli lite snyggare.
Målningen ska jag ta tag i till helgen, jag har grundmålat några fläckar i taket men ska måla hela en gång till. Det är väl anledningen till att jag drar mig för att sätta igång, det är ju så fruktansvärt trist att måla tak... Jag vill helst sätta igång med väggarna direkt, där man ser nån skillnad, men taket måste ju logiskt och praktiskt sett målas först.
Ta hand om er!
Permalink Livet & jag Kommentarer (1)
Mast eller pärlband?
"Tänk dig att du står på en surfingbräda. Du ska dra upp masten ur vattnet men repet är fäst alldeles nere vid brädan. Även om du aldrig surfat känner du att det här kräver rejält med kraft för att dra upp masten. Det är som att öppna en tung dörr där handtaget sitter på gångjärnssidan. Om nu masten vore ett pärlband istället skulle du enkelt kunna dra upp den ur vattnet "pärla för pärla". Den mjuka masten skulle alltid befinna sig nära brädan, vilket ger en mindre hävarm.
På samma sätt kan du tänka när det gäller ryggen. För den som har en rörlig rygg är det inte tungt att knyta skorna stående och rulla upp kota för kota. För den som däremot har en stel ländrygg uteblir "kota för kota" och man tvingas lyfta upp överkroppen som en stel pinne. Det här innebär en betydligt större hävarm vilket kräver mycket mer muskelkraft för att klara av."
(Yvonne Lin, Hälsa nr 2, februari 2008) http://www.halsa.se/cldoc/10214.htm
Ovanstående är en klockren beskrivning av mina ryggproblem! Jag har en kotförskjutning i ländryggen vilket gör att jag blir väldigt stel i nedre delen av ryggen, en riktig mast alltså. Jag hoppas verkligen att yogan kan hjälpa mig att bli rörligare och därmed få mindre ont.
Permalink Livet & jag Kommentarer (0)
Kärlek
Permalink Livet & jag Kommentarer (1)
Jag = Jag
Jag känner också en oro över vad jag ska hitta på. Jag önskar att jag hade ett klart och tydligt mål, ett "drömjobb" att sträva efter men jag vet ju inte alls vad jag vill göra. För många skulle det säkert kännas befriande att ha ett tomt blad framför sig men för mig känns det mest frustrerande och stressande, knepigt nog.
Jag stressar också upp mig, kanske helt i onödan, över ekonomi, försäkringar osv. Eftersom exempelvis alla mina försäkringar är kopplade till mitt fackförbund så vet jag inte vad som händer med dem om jag skulle byta fack. Men jag ska kolla upp det så att jag slipper oroa mig över det, skulle det vara så får jag helt enkelt ta den biten då.
Visst vore det underbart att bara kunna strunta i allt sånt där men faktum kvarstår ju, räkningarna ska betalas.
Idag har jag i alla fall skickat iväg några ansökningar till diverse arbeten, inom helt andra områden än skolan, mest för att se om jag har någon konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Det ska bli intressant att se vad jag får för respons på dem. Håll gärna en tumme!
Permalink Livet & jag Kommentarer (0)
Leva livet
Det här var även något som yoga-läraren poängterade; varför vänta, varför inte handla NU? Varför vänta till hösten med att gå en skrivarkurs, varför inte trycka upp mina dikter själv, här och nu?
En vän till mig har haft modet att säga upp sig från ett arbete hon inte mådde bra av. Hon har tagit det där klivet ut i det okända, för sin egen skull och det beundrar jag verkligen.
Jag har visserligen inte sagt upp mig men jag har sagt nej och bara det är ett stort framsteg för mig. Jag har satt ner foten och avbrutit något som inte var bra för mig och i det ligger en viss tillfredsställelse som bara växer i takt med att tiden går.
Livet ska levas live var det någon som sa och från och med nu ska jag verkligen försöka göra det. Leva livet här och nu och inte bara leva utan Leva.
Permalink Livet & jag Kommentarer (0)
Fångad av en stormvind
Han visade sig vara ett yrväder från Dalarna som bokstavligen talat tog mig med storm. Han pratade utan avbrott, vred och knäckte, drog och bände min rygg och (och resten av kroppen med för den delen, nacke, axlar, höfter, mage, fingrar tår, ja allt) - och vilken skillnad det blev! Jag var helt förbluffad och jag tror att min yogatränare (som var med under hela behandlingen) var det också.
Läkare, ortoped, kiropraktor, naprapat, alla har de sagt att min kotförskjutning inte går att åtgärda med annat än steloperation och så kommer denne man in och bara gör det, på en halvtimme. Något mirakel utförde han givetvis inte, jag kommer att behöva fler behandlingar, men vilken enorm skillnad det blev efter bara ett tillfälle. Hädanefter får det definitivt bli mer holistisk medicin för mig!
Vi hade också ett samtal alla tre (vilket i praktiken innebar att han pratade och ställde frågor och jag lyssnade och svarade om jag kunde), kring allt och inget och det mesta de sa och frågade om var nästan läskigt träffsäkert. Vi pratade om rädslor, om stress och vad som hindrar oss i livet.
Han frågade när jag ska börja satsa helhjärtat på mitt skrivande, när ska jag ge ut den där boken jag drömt om? Vaaa??? Jag har inget som helst minne av att jag nämnt det för dem. Det enda jag kan minnas var att jag hade sagt i förbifarten att jag hade skrivit en dikt om något av det som vi pratade om.
En givande terapitimme direkt efteråt gjorde att gårdagen kändes riktigt bra.
Det kändes verkligen som om något just lyfts från mina axlar och mitt bröst, vilket det ju också hade gjort i och med alla låsningar som han mer eller mindre trollade bort. Den behandlingen gjorde underverk med både kropp och själ. Jag kan inte minnas när jag senast kunde gå en rask promenad på nästan en halvtimme utan att ha ont i ryggen efteråt. Känslan är obeskrivlig.
Permalink Livet & jag Kommentarer (1)
Stackars mig...
Finns det något ynkligare än en katt med bandage? Själva skadan i sig är egentligen minimal, förbandet är till för att det inte ska komma skräp i såret och storleken kommer sig av att han annars med lätthet tar sig ur bandaget (tro mig - jag har provat!).
Han är värre än en hel karl när det kommer till att tycka synd om sig själv och jag har upptäckt att han endast haltar då märker att jag tittar på.
Nåja, lite synd tycker jag förstås om honom, det är inte kul att tvingas gå med ena frambenet i bandage och ännu mindre kul att ha en ärkefiende på gården som orsakar såna skador. Det börjar faktiskt ganska jobbigt att ideligen behöva skilja kombattanterna åt och plåstra om min katt. Vad ägaren till den andra katten tycker och känner vet jag tyvärr inte eftersom jag inte har en aning om var den hör hemma. Men jag hoppas verkligen att det finns någon som tar hand om henne/honom...
Permalink Livet & jag Kommentarer (0)
Idag är första dagen av resten av mitt liv...
...och det känns förbaskat otäckt. Jag vaknade tidigt imorse i full panik, övertygad om att jag hade försovit mig och höll närapå att lyfta telefonluren för att ringa jobbet när jag insåg att jag faktiskt inte skulle dit. Det tog säkert en timme innan det stresspåslaget lade sig.
Med posten droppade det in en hel del broschyrer och prospekt för olika utbildningar, jag har inte läst dem så noga ännu men nog finns det ett och annat som jag gärna skulle vilja göra. Det största hindret är väl pengar eftersom de flesta kurserna kostar ett antal tusenlappar som jag inte äger.
Något har jag i alla fall tagit tag i, jag har bokat in mig på en yogakurs och på en personlig konsultation på ett yogacenter här i stan. Nästa onsdag börjar kursen och redan imorgon ska jag på konsultationen, delvis för att de vill undersöka min rygg innan jag börjar för att se så att min skada inte utgör några hinder. Det tror jag inte att den gör och det var även ortopedens uppfattning men det är väl bra att de vill ta det säkra före det osäkra. Jag som är i stort sett novis inom yoga är bara glad åt att de tar väl hand om mig.
Det känns aningens läskigt, nu ska jag ge mig in på ett område som jag inte alls behärskar och inte har kontroll över.
Jag har även bokat in mig på ett Självkänsle-seminarium med Mia Törnblom. Jag har hört mycket om henne, både positivt och negativt och det ska bli intressant att få bilda mig en egen uppfattning. Eftersom min självkänsla i det närmaste är lika med noll så kan det ju inte gärna bli sämre.
